nathalieiusa.blogg.se

Livet rullar på här borta. Förra veckan kom snön igen som sagt så har blivit lite kallare här borta igen.. Helgen har vart super. I lördags firade vi Mimmis 20 år på en restaurang i NYC på 9th ave. Hade en grym kväll med Mimmi och hennes katonah kompisar! God mat och drinkar vad mer kan man begära?

Igår åkte jag in till city med lina under dagen. Gick high line park en väldigt kortis pga kylan sen mumsa vi oss med vapiano och en fika därefter.

Om exakt en vecka kommer jag vara påväg från flygplatsen med världens bästa vän hem till greenwich. Går inte beskriva med ord hur lycklig och taggad jag är för veckan som hon ska komma! 

Igår slutade skolan 2h tidigare, idag började den 2h tidigare och hade det inte varit för att dom redan fått för många "snowdays" så hade dom haft en idag också, alltså en dag utan skola. Ja, jag kan säga att jag är smått trött på det här nu. Så fort det kommer snö hit så är det nästan inget som "funkar". Det blir ofta körförbud, gym/starbucks stängs tidigare eller klasserna blir inställda, städerskan kommer inte och det är väldigt mycket som blir inställt. Vinterdäck vore kanske en bra idé? Det är lite konstigt hur amerikanarna som ligger så mycket före i allt annat kan ligga så efter när det gäller vinter och snö här borta. Det är nästan som det är en överraskning, men de har ju snö varje år. Ne, nu välkomnar jag varma våren.

Igår precis innan jag skulle somna så börja jag som vanligt tänka på livet, och man har ju varit inne mycket på hur man saknar lite saker hemma och speciellt personer. Men igår så tänkte jag verkligen hur mycket jag kommer sakna mina värdbarn här, visst man har tänkt på det förut och vetat om att det kommer bli jobbigt osv men har aldrig tänkt på det så djupt som jag gjorde igår. Och jag fick bokstavligen panik när jag tänkte på det. Nu ser jag dom varje dag, umgås med dom varje dag, "bråkar" med dom lite varje dag, asgarvar med dom varje dag men sen då? Hur långt kommer det ta tills jag ser dem efter jag åkt hem? Hur gamla kommer dom vara? Dom kommer ha växt, dom kommer ha utvecklats och det kommer man inte få se hela tiden, varje dag.. Hade det inte funnits socialt nätverk m. skype osv vet jag inte hur jag hade klarat det. Kommer defenetivt spamma dem på skype, snapchat och instragram o hela faderullan. Men asså man måste verkligen ha ett carpe diem-tänk och uppskatta sånt varje dag. Dom är ju nästan som systrar till mig nu, finns inte ord för hur mycket jag älskar dem. Fina fina värdbarn.

 

Underbara helger som går så fort! I lördags morse hämtade jag upp Mimmi i white Plains och plockade även upp lina för att sedan åka hem till mig och boka Miami resan vi pratat om några veckor nu. Är såååå glad över att det blev av och att vi åker världens skönaste gäng. Och der bästa med allt är nog att jag kommer få träffa bästa Bella där borta, kan inte ens föreställa mig nu hur bölig och överlycklig när jag kommer träffa henne! Vi kommer att åka en vecka i mitten av april som också är springbreak där nere så kan nog inte bli bättre än så.

Lördagen fortsatte med att fixa sig i ordning för att sedan åka in till city och fira på världens godaste tapas restaurang och god sangria! (Mamma&pappa, kommer garanterat ta er dit) sedan fortsatte kvällen på empire och tog det sista tåget hem till conneticut vid 2. 

Idag har jag och mimmsan bokat hotell i Miami också så nu är det klart, och resten av dagen bara slappat och käkat marabou. Bästa. Imorn är det måndag igen och ny vecka, så hej till mitt nya liv gymmet! Nu jäklar

japp! Sant som sagt nu är verkligen livet på topp. Igår bokade mamma&pappa flyg hit till mars, Sophia kommer om 23 dagar och idag bokade vi äntligen vår resa till Miami där vi möter upp världens bästa Bella också. ÄLSKAR LIVET.

Ojojoj säger jag bara. 4 månader eller ett kvartal som man också kan säga har jag varit här nu. Jag kan inte förstå, när började det gå så fort? Sa precis till min värdpappa hur länge jag vart här och han blev också helt förvånad att det redan gått 4 månader. Så himla blandade känslor, vad har jag gjort på dessa 4månader? och vad har jag inte hunnit med? När man kollar tillbaka i kamera albummet på alla bilder så förstår man ju att man har hunnit med en del i alla fall. Och det bästa är, att jag bara har massa roligheter kvar! Flera planer nu inför början av 2014. Jag är så otroligt glad för alla jag har här borta också, kommer bli så himla tomt och inte träffa er varje dag som jag gör nu. Så konstigt att folk man inte hade nån aning om vilka det var för 4månader sen, kan bli så stor del av sin vardag. Och så konstigt att alla ni där hemma inte känner dom som jag känner nu. Och så konstigt att alla här borta inte känner er där hemma. Som ni hör så är det mycket blandade känslor. Kan bara säga att hur mycket jag än älskar det här livet där borta så kommer den dagen jag kommer hem också vara så sjukt fylld av lycka, jag saknar er jättemycket! Massa kärlek

 

 

 

Tänkte visa er mitt lilla krypin här, har ju inte visat hur det ser ut riktigt. Här uppe bor jag.

Jaha då får man säga hej då till 2013 och välkomna 2014! När jag tänker tillbaka på förra nyår när vi var uppe i sälen hela tjejgänget så får jag ont i magen hur fort tiden går. Det var ett helt år sen vi var där, vad har man gjort på ett helt år? Men när jag tänker igenom det så har man ändå hunnit med en hel del. Och jag har flyttat också, till ett helt nytt land. Är så glad att jag tog steget och drog mig hit för jag känner redan hur mycket som man utvecklats och växt i sig själv på bara 3,5 månader. Och känner på mig att detta kommer bli ett utav det bästa året i mitt liv, har så himla mycket att se fram emot.

Nu ska jag väl ta och berätta lite om min nyårsafton också. Kvällen va planerad med middag hos Maja, där vi skulle fira in det svenska nyåret kl6 (kl12 i sverige) och därefter äta middag och sen efterrätt. Alla hade tagit med sig något till förrät/middag/efterrätt. Men allt ska ju inte alltid gå som planerad... Jag hade stoppat in maten i ugnen när det efter en stund börjar ryka en del från den, och det blev bara värre och värre. Tillslut är det nån som skriker att det brinner i ugnen och alla fick boktavligt talat panne. Lilly skrek SPRING UT UR HUSET! Lina, den hjälten som hon va den kvällen (ger den äran till dig) frågade Maja vart brandsläckaren var och sprang snabbt efter den och släckte tillslut branden, men det var fortfarande rök i hela huset. Vi öppnade alla fönster/dörrar och spenderade en 30min ca utanför huset och väntade ut röken. Röken lämnade såklart efter sina spår i hela huset. Golvet, bordet, maten, champangen, ja det mesta fick gå till soptunnan istället för munnen. Fram med damsugaren, moppen o alla städmatrial och så stod det tillslut 10 tjejer för att städa på nyårsafton. Är väldigt kul nu i efterhand när man tänker på hur det såg ut och var även lite flummigt under kvällen. När det värsta var undanstädat ringde vi och beställde vår nyårsmiddag, pizza. Blev en hastig måltid då jag Lina och Ronja var tvungen att ta tåget vid 8 eftersom vi köpt biljetter till en klubb som heter Yotel. Väl där så ordnade kvällen upp sig och vi hade en riktigt bra kväll. Träffade också även bästa mimmi där så fick skåla in 2014 med henne, underbart. På Yotel bjöds det även på en liten buffe, valfria drinkar och champange. Det ända jag saknade var fyverkerierna som man har hemma i Sverige, här är det nästan inga som har det. Jättesynd. När klubben stängde, släpade vi oss till Grand central där tåget sedan gick vid 5.30. Väl hemma hos Maja så däcka vi direkt, man blir lite sliten efter att kommit hem så sent eller tidigt vet inte vad jag ska säga. Hade i alla fall en lyckat kväll trots det lilla kaoset i början, är glad att det inte blev värre med branden och att alla klara sig(haha). Vet inte riktigt vad som orsakade den, var förmodligen nån olja som legat i botten från någon tidigare gång.

Hoppas erat nyår också var lyckat, att ni ser fram emot det nya året och att ni skaffat några bra nyårslöften som håller i sig!